Astma – en rubbning i andningsvägarna som karakteriseras av episoder av andtäppa vid utandning – är en inflammationssjukdom som påverkar luftrören. Astmasymptomen inbegriper inflammation på luftrörens epitel med påtaglig svullnad i form av ödem, sammandragningar i luftrören med kontraktion av de glatta luftrörsmusklerna, vilket också kallas spasmer, samt översekretion av slem. Detta leder till partiell luftrörsobstruktion och därmed till ett motstånd i luftvägarna, vilket i sin tur orsakar en ökad andningsansträngning. Astma kännetecknas av pipande utandning, väsande andning samt andningssvårigheter, inklusive andtäppa eller allvarlig andfåddhet som kan vara mer eller mindre besvärande från fall till fall.
Astma kännetecknas därför av pipande, alltför långsam andning (bradypné) vid inandning. Musklerna som används vid andning och som normalt bara stimuleras vid inandningen måste också göra en ansträngning när luften töms ut (utandning), vilket medför obehag vid andningen.
I mer allvarliga fall talar man om akut astma eller astmasjukdom, särskilt om det rör sig om förlängda attacker. Patienten klarar inte av att tala och får blåfärgad hud samt svettas, har långsammare puls och pauser i andningen vilka kan leda till döden.
Olika faktorer kan vara orsak till astmaattacker, särskilt cigarettrök, som leder till överretlighet i luftrören och som också kallas inre astma. Därför är tobaksrökning, vare sig den är aktiv eller passiv, mycket skadligt för en astmatiker då det medför återkommande och häftiga attacker. Antalet astmatiker ökar, särskilt bland barn. Att andas in cigarettrök gör bara deras andningssvårigheter ännu värre.
Det europeiska HELP-programmet för tobaksbekämpning kan ge dig mycket information och stöd för att sluta röka.
|
